Följande konversation utspanns sig vid en av Piteås förskolor när det var palt till lunch. ”Vill du ha en palt med fläsk i eller en med lever i? Den lille pojken svarade förvånad, vaa lever den? Nej, förklarade pedagogen att den ene palten har fläsk i sig och den andre har lever i. Men vem döddade den då?”.
Den lille gossen hörde bara att en palt levde och den andre var död. När man bara är sex år är det kanske inte så lätt att särskilja nyanser i språket. Våra pedagoger på förskolorna har det inte alltid så lätt att förklara för frågvisa sexåringar hur saker och ting förhåller sig. Ett annat exempel från någon förskola är hur en förskolefröken får frågan från barnet i sitt knä om hennes halsband som var ett uppståndelse kors. Barnet tog tag i korset och tittade sin fröken i ögonen och sa. ”Är du född i det här tecknet?” Alla andra pedagoger hade halsband av olika stjärntecken, därför var ju frågan logisk.
Är du född i det här tecknet? Förskolefröken funderade en liten stund och sen sa hon, ”Jo jag är född i det tecknet.”
I helgens texter möter vi Jesus i en innerlig förbön för sina lärjungar. Jesus förklarar för dom att han ska lämna dem, men de ska inte överges. Lärjungarna förstår inte den bild de får av att deras mästare.
Det uppstod svårigheter i deras tankemönster att han skulle lämna dem, men ändå inte. Det var svårt för dom att koppla ihop de olika bilderna.
Vi är mitt emellan påsken och pingsten, lärjungarna är i en tid av funderingar och förväntan. Jesus säger han ska sända sin Hjälpare till dom. Den Helige Ande ska förklara för dem vad det är för bilder som Jesus har målat upp. Han ska hjälpa dem att se det som de inte just då kunde se.
De hör hur Jesus ber för dom i en innerlig förbön inför Fadern. Han säger i sin bön: ” Jag ber för dem,….eftersom de är dina….helige Fader bevara dem i ditt namn.”
Johannes skriver några år senare, när han fått distans till det Jesus talat om, och dessutom fått ta del av löftet om den Helige Ande: ”Detta är kärleken, inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin Son som försoningsoffer för våra synder.”
Ibland kan det vara svårt för dig och mig att fånga in alla intryck och bilder som ges oss i vår bibel. Vi som har facit i handen omkring Jesu lidande, uppståndelse och himmelsfärd, vi kan se och förstå på ett helt annat sätt än vad lärjungarna i vår text förstod just då.
Jag har skrivit många gånger i mina krönikor att en åsikt kan förvandlas till en insikt när den helige Ande griper tag i våra tankemönster.
Vi är som frågvisa förskolebarn som vill ha ett svar, likaså lärjungarna ville ha ett svar som de förstod.
Jesus ger dem ett svar i sin bön; ”Helga dem genom sanningen, ditt ord är sanning.”
Jesus är inte en teori, inte heller den heliga Ande. Den helige Ande är verksam i oss till att förvandla vår personlighet till att älska Gud. Utan den helige Ande blir vår tro bara en ideologi som vi följer.
Den helige Ande är den som skapar tro, han är som en förskole pedagog som försöker förklara vad och vem Jesus är, Anden är det som skapar växten. Inbjud den Helige Ande att vandra med dig i din vardag och du ska se hur din tro kommer att växa och hur du kommer att få svar på många av de frågor du bär på.
Allt gott
En skön helg önskar jag dig
Gösta Degerman
Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”
Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.
Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.
En gång ska alla folk och språk lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.
Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.
Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.
De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.
I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.
Men bibeln uppmanar oss att se uppåt. Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.
Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.
Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.
Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.
Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?
En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman
24: söndagen efter trefaldighet
22:a söndagen efter trefaldighet
21:a söndagen efter trefaldighet
19:e söndagen efter trefaldighet
17:e söndagen efter frefaldighet
16:e söndagen efter trefaödighet
15:e söndagen efter trefaldighet
14:e söndagen efter trefaldighet
13:e söndagen efter trefaldighet
12:e söndagen efter trefaldighet
3:e söndagen efter trefaldighet
2:a söndagen efter trefaldighet
1:a söndagen efter trefaldighet
Copyright © All Rights Reserved